Misskarlander

Okej, inlägget igår var rätt rubbat, det håller jag emd om! Men ni behöver vell inte titta på det? ;D
Igår kväll åkte jag ut till k-hamn för att titta på Erikas Match och sedan spela volleyboll, men det visade sig att ingen skulle till volleybollen så jag tog 8bussen hem och tittade på yv ist. På kanal nio gick ju en Titanic liknade film, å fy fan! Jag rös och hela min kropp grät utan tårar! Jag ville så gärna gråta, ville få ur mig all den besvikelse som vilar i min kropp. Det var en kärleksfilm, det var det, och jag tror att det var det som berörde mig mest av allt. När kommer jag få känna filmkärlek? Den som man ser på filmer ? Jag är rädd för att öppna mig och säga vad jag tycker / känner och när jag väl vågar göra det, så går det lixom åt helvete. jag vet inte hur jag lyckas. Alla hittar ngn och som min vän sa : Det är som att släppa ihop ett gäng honhundar och ett par hanhundar. Jag önskar all lycka till mina vänner! Det vill jag att ni ska förstå och veta när jag beter mig som en skit! All lycka med allt! Killar, jobb, nya vänner. Jag försöker visa förståelse, försöker stötta och antagligen har jag gjort ngt dumt igen för att jag känner den där klumpen i magen varje gång jag är med er, som att jag borde gå ngn annan stans, att jag inte borde vara med. Jag är kass på att prata, skoja, trösta, men jag lyssnar, och jag tar åt mig vad ni säger, det vill jag att ni ska veta!! Jag är den personen som behöver vara ensam, men jag behöver endå kuna tala med er utan att behöva känna rädsla för att det ska komma ut. Säger jag ngn personligt så har jag tänkt på det i flera dagar, och om jag säger att du behöver vell inte säga det till ngn annan så menar jag det, du ska inte ens säga det till ditt djur elr till ngn du tror inte bryr sig. För jagh vet att ngn annan vet och jag kommer tänka hundra gånger till innan jag säger ngt till dig igen.

Btw. så hoppade jag med underbaraste idag, vi hoppade 145, utan att blinka :L :)))
och nu ska jag jobba matte och so, puh!

puss&karn♥